[et_pb_section fb_built=”1″ next_background_color=”#ffffff” disabled_on=”off|off|off” admin_label=”Banner” _builder_version=”4.26.0″ _module_preset=”default” background_color=”rgba(0,0,0,0.6)” background_image=”https:\/\/wordpress.invajo.com\/likavilkor2025\/wp-content\/uploads\/sites\/91\/2024\/12\/interieur-david-naylor.jpg” background_blend=”soft-light” height_tablet=”” height_phone=”185px” height_last_edited=”on|desktop” max_height_tablet=”” max_height_phone=”170px” max_height_last_edited=”on|phone” custom_margin=”||||false|false” custom_margin_tablet=”||||false|false” custom_margin_phone=”||||false|false” custom_margin_last_edited=”on|phone” custom_padding=”||||false|false” bottom_divider_style=”ramp2″ bottom_divider_repeat=”1x” custom_css_main_element=”min-height: 550px;” border_width_all=”0px” border_style_all=”ridge” global_module=”46″ saved_tabs=”all” global_colors_info=”{}”][et_pb_row column_structure=”1_4,1_2,1_4″ use_custom_gutter=”on” gutter_width=”1″ admin_label=”Textrad” _builder_version=”4.26.0″ _module_preset=”default” width=”100%” custom_padding=”||5px|||” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”1_4″ _builder_version=”4.19.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_2″ _builder_version=”4.19.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text admin_label=”Rubrik, datum o tema” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” header_font=”|700|||||||” header_font_size=”40px” header_3_font=”|600|||||||” header_3_font_size=”27px” z_index=”500″ width=”100%” custom_padding=”12px|0px|10px|15px|false|false” header_font_size_tablet=”” header_font_size_phone=”30px” header_font_size_last_edited=”on|phone” border_radii=”on|5px|5px|5px|5px” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
[\/et_pb_text][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_4″ _builder_version=”4.19.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text admin_label=”2025″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” text_font=”Open Sans|700|||||||” text_text_color=”#FFFFFF” text_font_size=”75px” text_letter_spacing=”5px” header_text_color=”#990000″ z_index=”-500″ width=”100%” custom_margin=”113px|||-300px|false|false” custom_margin_tablet=”” custom_margin_phone=”” custom_margin_last_edited=”on|phone” animation_style=”zoom” animation_direction=”left” animation_duration=”3000ms” animation_delay=”1000ms” animation_intensity_zoom=”67%” text_text_shadow_style=”preset3″ text_text_shadow_horizontal_length=”0.02em” text_text_shadow_vertical_length=”0.02em” text_text_shadow_blur_strength=”0em” text_text_shadow_color=”rgba(0,0,0,0.46)” border_color_all=”#000000″ global_colors_info=”{}” custom_margin__hover_enabled=”on|desktop” transform_styles__hover_enabled=”on|hover” transform_scale__hover_enabled=”on|hover” transform_translate__hover_enabled=”on|hover” transform_rotate__hover_enabled=”on|hover” transform_skew__hover_enabled=”on|hover” transform_origin__hover_enabled=”on|hover” custom_margin__hover=”113px|||-300px|false|false” transform_scale__hover=”129%|129%”]<\/p>\n
2025<\/p>\n
[\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section][et_pb_section fb_built=”1″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” custom_padding=”3px||||false|false” global_colors_info=”{}”][et_pb_row _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” custom_margin=”-30px|auto||auto||” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”4_4″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
[\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][et_pb_row column_structure=”1_2,1_2″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_column type=”1_2″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” header_2_font=”|300|||||||” header_2_font_size=”20px” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
[\/et_pb_text][et_pb_accordion _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_accordion_item title=”1a. L\u00e4r dig mer om inkluderande pedagogik i h\u00f6gskolan ” open=”on” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
Presentat\u00f6rer: Cecilia Edin \u2013 Enhetschef, Studentavdelningen, Uppsala universitet, Sofia Grun\u00e9r \u2013 Pedagogisk utvecklare, Avdelningen f\u00f6r kvalitetsutveckling, Uppsala universitet<\/strong><\/p>\n Abstract:<\/strong> Antalet studenter med riktat pedagogiskt st\u00f6d har \u00f6kat kontinuerligt under det senaste decenniet, vilket inneb\u00e4r att det \u00e4r m\u00e5nga studenter som beh\u00f6ver individuella anpassningar av olika slag. Det finns metoder och f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt som g\u00f6r undervisningen generellt mer inkluderande. Om dessa anv\u00e4nds minskar behovet av enskilda st\u00f6dinsatser, men m\u00e5nga l\u00e4rare k\u00e4nner inte till detta. Uppsala universitet genomf\u00f6r ett tre\u00e5rigt projekt som ska leda till att l\u00e4rare anv\u00e4nder inkluderande pedagogik i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning. Tanken \u00e4r att satsningen ska bidra till en mer h\u00e5llbar arbetsmilj\u00f6 f\u00f6r l\u00e4rarna.<\/p>\n Under passet f\u00e5r du inblick i f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt och metoder f\u00f6r inkluderande undervisning.<\/p>\n [\/et_pb_accordion_item][et_pb_accordion_item title=”1b. Ov\u00e4ntade utbildnings- och karri\u00e4rv\u00e4gar? ” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}” open=”off”]<\/p>\n Presentat\u00f6rer: Anne-Sofie Nystr\u00f6m \u2013 docent och universitetslektor, Uppsala universitet, Anna Danielsson \u2013 professor, Stockholms universitet<\/strong><\/p>\n Abstract:<\/strong> Hur s\u00e5g din v\u00e4g till h\u00f6gre utbildning och\/eller akademin ut? Forskning visar att dessa v\u00e4gar ofta \u00e4r komplexa, formade av val och bortval, formade av vardagliga m\u00f6ten, enskilda l\u00e4rare, v\u00e4nskapsrelationer, popul\u00e4rkultur eller en vilja att f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e4rlden. Studenter v\u00e4ljer \u00e4mnen av en m\u00e4ngd sk\u00e4l \u2013 inte bara instrumentella, utan ocks\u00e5 existentiella och identitetsskapande. Samtidigt pr\u00e4glas akademin av normer som f\u00e5r betydelse f\u00f6r vilka utbildningsbakgrunder, erfarenheter och drivkrafter som vi f\u00f6rv\u00e4ntar oss och v\u00e4rderar.<\/p>\n Denna workshop utg\u00e5r fr\u00e5n forskning om underrepresenterade studenters utbildningsv\u00e4gar och syftar till att synligg\u00f6ra deras variation samt utforska de f\u00f6rest\u00e4llningar vi b\u00e4r med oss. Genom en interaktiv tidslinje\u00f6vning f\u00e5r deltagarna reflektera \u00f6ver sina egna och andras utbildningsresor. M\u00e5let \u00e4r att skapa en mer nyanserad f\u00f6rst\u00e5else av b\u00e5de studenters och anst\u00e4lldas bakgrunder och drivkrafter samt belysa m\u00e5ngfalden av m\u00f6jliga v\u00e4gar till studier och yrkesposition.<\/p>\n [\/et_pb_accordion_item][et_pb_accordion_item title=”1c. Connecting Networks for Equal Opportunities ” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}” open=”off”]<\/p>\n Presenters: Virginia Grande \u2013 Postdoc, Department of IT, Uppsala University, Bedour Alshaigy \u2013 lecturer, Department of IT, Uppsala University, Ana Tanevska \u2013 postdoc, Department of IT, Uppsala University, Maria Eriksson \u2013 student, Department of IT, Uppsala University, Tova Radhe \u2013 student, Department of IT, Uppsala University.<\/strong><\/p>\n Abstract: <\/strong>Community is an important part of efforts towards equal opportunities in at least two aspects. It is a way to connect with others of similar identities and mindsets, to find role models and become so for our peers. It is also an opportunity to meet and learn from organizers with experience in initiatives that aim to educate and raise awareness, advocate for and celebrate individuals from different marginalized groups.<\/p>\n In this session, you will have the chance to hear from and meet the coordinators of different networks, led both by staff, e.g., the TekNat LGBTQIA+ event series at Uppsala University, and students, such as the Q+ initiative at Uppsala University. We will raise aspects such as effective role modelling, accessible community building, and institutional support of student-led initiatives.<\/p>\n Our aim is to get to know each other, discuss the importance of this line of work, and brainstorm on good practices and ideas for collaborations. Participation during this slot includes silence and listening: you will only be expected to talk to your own level of comfort, when and if you decide to do so.<\/p>\n Join us to meet like-minded, inspiring folks, and imagine a more equal future of higher education together!<\/p>\n [\/et_pb_accordion_item][et_pb_accordion_item title=”2a. Kunskap s\u00f6kes \u2013 Hur kan din undervisning bli mer inkluderande? ” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}” open=”off”]<\/p>\n [Deltagande i workshopen bygger p\u00e5 deltagande vid sessionen \u201dL\u00e4r dig mer om inkluderande pedagogik i h\u00f6gskolan\u201d]<\/p>\n Presentat\u00f6rer: Cecilia Edin \u2013 Enhetschef, Studentavdelningen, Uppsala universitet, Sofia Grun\u00e9r \u2013 Pedagogisk utvecklare, Avdelningen f\u00f6r kvalitetsutveckling, Uppsala universitet<\/strong><\/p>\n Abstract:<\/strong> Denna workshop v\u00e4nder sig till dig som \u00e4r undervisande l\u00e4rare och som vill f\u00f6rdjupa din kunskap om inkluderande undervisning tillsammans med andra. Inneh\u00e5llet bygger p\u00e5 det anslutande passet ”L\u00e4r dig mer om inkluderande pedagogik i h\u00f6gskolan” som du f\u00f6rv\u00e4ntas ha deltagit i f\u00f6r att ha samma baskunskaper som \u00f6vriga deltagare.<\/p>\n Varje deltagare tar med sig ett dilemma och vi hj\u00e4lps \u00e5t, i mindre grupper, att g\u00f6ra undervisningen mer inkluderande. Passet inleds med att en deltagare i taget f\u00e5r presentera ett dilemma, varp\u00e5 gruppen med hj\u00e4lp av olika tekniker bearbetar dilemmat och ger inspel till m\u00f6jliga l\u00f6sningar. Workshopen faciliteras av pedagogiska utvecklare vid Uppsala universitet.<\/p>\n <\/p>\n [\/et_pb_accordion_item][et_pb_accordion_item title=”2b. Erfarenheter fr\u00e5n ett lika villkorsprojekt med grundl\u00e4rarkollegiet” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}” open=”off”]<\/p>\n Presentat\u00f6r: Hassan Sharif \u2013 FD utbildningssociologi och lektor i barn- och ungdomsvetenskap, Uppsala universitet<\/strong><\/p>\n Abstract:<\/strong> Projektets \u00f6vergripande syftet var att i ett kollegialt sammanhang utveckla kunskaper hos programmets personal (l\u00e4rare och administration) om lika villkorsfr\u00e5gor och tillsammans identifiera utmanande aspekter av lika villkorsarbetet i grundl\u00e4rarutbildningen, och d\u00e4rmed l\u00e4gga en grund f\u00f6r det fortsatta arbetet. Seminariepresentationen kommer att fokusera p\u00e5 erfarenheterna fr\u00e5n projektets arbete med att formulera en handlingsplan f\u00f6r lika villkorsarbetet inom programmet.<\/p>\n [\/et_pb_accordion_item][et_pb_accordion_item title=”2c. Critiquing Power in Tech through an Intersectional Feminist Lens” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}” open=”off”]<\/p>\n Presenter: Amir H. Payberah, Associate Professor of Computer Science at KTH Royal Institute of Technology<\/strong><\/p>\n Abstract:<\/strong> Technology is often seen as neutral and progressive, but in reality, it mirrors and reinforces existing power structures. From algorithmic bias to the undervalued labor of marginalized workers, the tech industry is shaped by inequalities that disproportionately impact women, racialized groups, and other marginalized communities. The rise of large language models (LLMs) has further amplified these issues, as these widely adopted systems often perpetuate existing biases and reinforce social hierarchies rather than challenge them. This workshop takes a critical look at power in tech through an intersectional feminist lens, examining how race, gender, class, and other social factors influence who holds power and who is excluded. A central framework for this analysis is Patricia Hill Collins\u2019 matrix of dominance, which helps unpack how interconnected systems of oppression operate within tech spaces. We will explore real-world examples and discuss ways to challenge these inequalities.<\/p>\n [\/et_pb_accordion_item][et_pb_accordion_item title=”3a. Att \u00f6ppna slutna rum \u2013 ett seminarium om konst, historieskrivning och lika villkor” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}” open=”off”]<\/p>\n Presentat\u00f6rer: Mikael Larsson \u2013 Lektor i bibelvetenskap, Teologiska institutionen, Uppsala universitet, Maria Essunger \u2013 lektor systematisk teologi, teologiska institutionen. Uppsala universitet, Anna Ehn \u2013 chef f\u00f6r offentlig konst, Uppsala kommun<\/strong><\/p>\n Abstract:<\/strong> Vem f\u00e5r ta plats i det offentliga rummet? Hur kan konst bidra till en mer inkluderande historieskrivning och p\u00e5 vilka s\u00e4tt kan den vidga universitetets sj\u00e4lvf\u00f6rst\u00e5else? Teologiska institutionen har genom en serie projekt uppm\u00e4rksammat bildv\u00e4varen, forskaren och aktivisten Berit Sahlstr\u00f6ms bildv\u00e4var i Uppsala. Det b\u00f6rjade med ett tv\u00e4rvetenskapligt seminarium om hennes verk i universitetshuset (2021) och f\u00f6ljdes upp med en film samt ytterligare ett seminarium (2022). Slutligen landade det i en bok om Sahlstr\u00f6m samtliga Uppsalaverk (2024) i ett st\u00f6rre samverkansprojekt mellan Teologiska fakulteten, Uppsala universitetsmuseum Gustavianum samt Uppsala kommun. Boken ger utblickar fr\u00e5n forskare och konstn\u00e4rer i Uppsala och Sydafrika. Projektet initierades 2019 och uppf\u00f6ljning p\u00e5g\u00e5r alltj\u00e4mt.<\/p>\n Syftet med seminariet \u00e4r att ber\u00e4tta om process, resultat och l\u00e4rdomar fr\u00e5n projektet. Vi inleder med en kort presentation av Sahlstr\u00f6ms verk och av boken. D\u00e4refter f\u00f6ljer ett samtal med Mikael Larsson och Maria Essunger (tidigare och nuvarande lika villkorsombud vid Teologiska fakulteten) samt Anna Ehn (chef f\u00f6r offentlig konst, Uppsala kommun) som tillsammans diskuterar fr\u00e5gor som: Vilka \u00e4r utmaningarna och m\u00f6jligheterna med l\u00e5ngvariga lika villkorsprojekt som involverar b\u00e5de samarbeten inom universitetet och samverkan med externa akt\u00f6rer? Hur kan de erfarenheter och nya kunskaper som projektet gett upphov till tas tillvara (vid universitet, mus\u00e9um och kommun)? Vad inneb\u00e4r det att genomf\u00f6ra eller f\u00f6lja upp projekt som n\u00e5gon annan har initierat? Och hur kan man t\u00e4nka och praktiskt hantera fr\u00e5gor kring konstn\u00e4rers r\u00e4ttigheter, samarbetsavtal och extern finansiering?<\/p>\n Avslutningsvis \u00f6ppnar seminariet f\u00f6r en bredare diskussion med samtliga deltagare om lika villkorsarbetets k\u00e4rnuppdrag. Vad \u00e4r viktigast och hur bed\u00f6mer vi vad som \u00e4r tillr\u00e4ckligt nyttigt inom Akademien? F\u00e5r konsten plats och vilken roll kan den spela i lika villkorsarbetet?<\/p>\n [\/et_pb_accordion_item][et_pb_accordion_item title=”3b. WOMHER seminar: The Consequences of Parenthood for the Careers of Women Researchers” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}” open=”off”]<\/p>\n Presenters: Ingela Nystr\u00f6m \u2013 Deputy Director of WOMHER, Professor at Dept. of Information Technology, Uppsala University; Olof Ejermo, Professor \u2013 Dept. of Economic History, Lund University; Valentina Tartari \u2013 Professor, Dept. of Entrepreneurship, Innovation and Technology, Stockholm School of Economics; Marie Saline \u2013 Project Leader of the Gender Initiative for Excellence (Genie), Chalmers University of Technology<\/strong><\/p>\n Abstract: Despite increased awareness of gender equality in academia, research shows that parenthood still has significant negative consequences for women researchers. In this WOMHER seminar, three well-renowned researchers will present the latest research on how parenthood impacts academic careers. We will discuss institutional barriers and structural changes needed to promote equal opportunities. In addition, we will share insights, actions and strategies that can be implemented at other universities.<\/p>\n Professor Olof Ejermo, Lund University, published a report in 2024 that highlights how parenthood affects women’s academic careers, including publication rate and career development. Professor Valentina Tartari, Stockholm School of Economics, has analysed similar data from Denmark, which provides a broader picture of the challenges and possible solutions. Marie Saline, Project Leader of Genie at Chalmers University of Technology, shares experiences from the 300 million SEK investment to improve gender equality by changing the structures and cultures of academia to create better conditions for women.<\/p>\n WOMHER is an interdisciplinary research centre at Uppsala University with the goal of strengthening women’s mental health through research, education and collaboration. As part of this work, WOMHER aims to shed light on the structural challenges faced by women researchers and contribute to change through dialogue and knowledge sharing.<\/p>\n [\/et_pb_accordion_item][et_pb_accordion_item title=”4a. St\u00e5 inte bara d\u00e4r! En introduktion till active bystander trainings I” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}” open=”off”]<\/p>\n [Deltagare b\u00f6r med f\u00f6rdel delta i b\u00e5de del I och II av sessionen]<\/p>\n Presentat\u00f6rer: Johanna Bergman Lodin \u2013 forskare vid institutionen f\u00f6r Stad och Land samt tidigare vicedekan f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet och lika villkor vid Fakulteten f\u00f6r Naturresurser och Jordbruksvetenskap, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU); <\/strong><\/p>\n Alejandra Figueredo \u2013 forskningsassistent och kontaktperson f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet och lika villkor vid institutionen f\u00f6r Stad och Land, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)<\/strong><\/p>\n Abstract:<\/strong> M\u00e5nga k\u00e4nner nog igen den obekv\u00e4ma k\u00e4nsla som uppst\u00e5r n\u00e4r vi bevittnar en kr\u00e4nkning av en annan person men inte vet vad vi ska s\u00e4ga eller g\u00f6ra i stundens hetta. Faktum \u00e4r att nog de flesta av oss n\u00e5gon g\u00e5ng bevittnat n\u00e4r en person betett sig ol\u00e4mpligt eller sagt n\u00e5got opassande till n\u00e5gon annan, och efter\u00e5t funderat vad utfallet hade blivit om bara n\u00e5gon hade v\u00e5gat s\u00e4ga ifr\u00e5n. Att ingripa kan k\u00e4nnas sv\u00e5rt och kr\u00e4ver tr\u00e4ning. D\u00e4rf\u00f6r har tv\u00e5 av fakulteterna (NJ och VH) vid Sveriges Lantbruksuniversitet introducerat en utbildning om hur vi kan bli aktiva \u00e5sk\u00e5dare (active bystander training) som en del av v\u00e5rt j\u00e4mst\u00e4lldhets- och lika villkorsarbete. Institutionen f\u00f6r Stad och Land har best\u00e4mt att alla medarbetare under 2025 ska genomg\u00e5 denna utbildning.<\/p>\n \u00c5sk\u00e5darintervention som metod fokuserar p\u00e5 alla \u00e5sk\u00e5dare n\u00e4rvarande under eller efter en problematisk eller ol\u00e4mplig situation, och inte p\u00e5 offret eller f\u00f6r\u00f6varen. Som s\u00e5dan har den visat sig effektiv i att f\u00f6rebygga v\u00e5ld. Den utmanar restriktiva normer och stereotypa attityder (relaterade exempelvis till k\u00f6n, etnicitet eller funktionsf\u00f6rm\u00e5ga) som st\u00f6djer, urs\u00e4ktar eller m\u00f6jligg\u00f6r dessa kr\u00e4nkningar, som dessutom drabbar vissa grupper mer \u00e4n andra, genom att uppmuntra till att k\u00e4nna igen och kunna hantera mikroaggressioner och oh\u00f6vligheter. Under workshoparna, som tar 2.5h, f\u00e5r deltagarna praktisera att vara en aktiv \u00e5sk\u00e5dare och l\u00e4ra sig hur de kan intervenera p\u00e5 ett s\u00e4kert och effektivt s\u00e4tt. M\u00e5let med utbildningarna \u00e4r att bidra till en proaktiv och st\u00f6djande akademisk kultur, och i f\u00f6rl\u00e4ngningen en tryggare och mer respektfull arbetsplats och l\u00e4ros\u00e4te f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l medarbetare som studenter.<\/p>\n Under denna session kommer vi att introducera metoden och bjuda in deltagarna i sm\u00e5grupper att prova n\u00e5gra av de praktiska verktygen och strategierna f\u00f6r att kunna identifiera problematiska situationer och agera.<\/p>\n [\/et_pb_accordion_item][et_pb_accordion_item title=”4b. M\u00f6jligheter och utmaningar vid anv\u00e4ndandet av modern informationsteknologi som st\u00f6djande teknik f\u00f6r personer med funktionsneds\u00e4ttningar” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}” open=”off”]<\/p>\n Presentat\u00f6r: Lars Oestreicher \u2013 Associate Professor, Institutionen f\u00f6r informationsteknologi, avd. Vi3 och Centrum f\u00f6r Forskning om Funktionshinder (CFF)<\/strong><\/p>\n Abstract<\/strong>: Dagens utveckling inom informationsteknologiomr\u00e5det (IT) \u00e4r snudd p\u00e5 halsbrytande snabb. I m\u00e5nga fall g\u00e5r det s\u00e5 fort att \u00e4ven IT-experter har sv\u00e5rt att h\u00e5lla sig uppdaterade med vad som sker. AI-system ers\u00e4tter kontinuerligt varandra, inte bara med nya generationer utan \u00e4ven inom nya omr\u00e5den som generering av bilder, musik och \u00e4ven texter. Barnb\u00f6cker produceras idag p\u00e5 l\u00f6pande band av LLM (Large language models) med mer eller mindre lyckade resultat. Det finns f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 en (missriktad?) trend bland f\u00f6retag att se AI som ett m\u00e5ste f\u00f6r att h\u00e4nga med i utvecklingen.<\/p>\n Det m\u00e5 vara hur det vill med den saken, men ett omr\u00e5de d\u00e4r olika typer av modern IT kan g\u00f6ra stora insatser \u00e4r f\u00f6r m\u00e4nniskor med olika funktionsneds\u00e4ttningar eller -variationer. Fr\u00e5nsett i n\u00e5gra omr\u00e5den, som t.ex. protesutveckling, s\u00e5 lyser den praktiska till\u00e4mpningen av IT h\u00e4r med sin n\u00e4stan totala fr\u00e5nvaro. Det sker idag mycket avancerad forskning inom maskininl\u00e4rning, stora spr\u00e5kmodeller och liknande avancerade IT-system som skulle kunna hj\u00e4lpa en stor m\u00e4ngd m\u00e4nniskor att hantera vardagen p\u00e5 ett b\u00e4ttre s\u00e4tt, men var har till\u00e4mpningarna tagit v\u00e4gen?<\/p>\n Detta gap mellan forskning och till\u00e4mpning \u00e4r bekymmersamt. Risken \u00e4r att potentiellt kraftfulla st\u00f6djande tekniker aldrig kommer att utvecklas, inte beroende p\u00e5 tekniska sv\u00e5righeter, utan p\u00e5 att de som beh\u00f6ver tekniken mest inte har kunskap nog att efterfr\u00e5ga den, och de som har den tekniska kunskapen har liten eller ingen erfarenhet av behoven. Men \u00e4ven n\u00e4r det g\u00f6rs f\u00f6rs\u00f6k att inf\u00f6ra den moderna IT-tekniken som st\u00f6d riskerar den att missa m\u00e5let p\u00e5 grund av bristande kunskap om antingen den snabba teknikutvecklingen eller de tillt\u00e4nkta anv\u00e4ndarnas vardagsrealitet.<\/p>\n I presentationen kommer jag som avslutning ocks\u00e5 att f\u00f6resl\u00e5 en ansats som baseras p\u00e5 \u201dkritiskt t\u00e4nkande utanf\u00f6r boxen\u201d. Det inneb\u00e4r en avsiktlig blandning av kreativitet och kritisk analys. Med en s\u00e5dan inst\u00e4llning uppmuntras inte bara innovativa l\u00f6sningar, utan \u00e4ven en syn p\u00e5 design som inneb\u00e4r ett st\u00f6rre engagemang f\u00f6r anv\u00e4ndarnas perspektiv p\u00e5 tillvaron. M\u00e5let \u00e4r att skapa en teknisk ansats som fyller ett reellt behov, och inte bara genererar olika kreativa id\u00e9er utan verklighetsf\u00f6rankring.<\/p>\n [\/et_pb_accordion_item][et_pb_accordion_item title=”4c. %22These are not my shoes, but…%22: Cultivating empathy to foster inclusive higher education” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}” open=”off”]<\/p>\n Presenter: Carolina de Barros Vidor- Doctoral researcher, Department of Education, Uppsala University<\/strong><\/p>\n Abstract:<\/strong> This 45-minute interactive workshop explores the role of relational skills, particularly empathy, in promoting equal opportunities in higher education settings. Relational skills refer to the social and emotional abilities necessary to build effective, respectful, and collaborative relationships within a group of people. According to the LifeComp framework (European Commision), empathy is understood as a relational skill comprising three aspects: the ability to recognize emotions in others; to cognitively take the perspective of others and share emotional states with them; and the ability to offer an appropriate response to others\u2019 emotions. Based on this understanding, participants will engage in hands-on activities in order to identify their own challenges in relation to exercising self-awareness and their ability to demonstrate empathy in professional environments. The session is designed for a diverse audience (such as students, faculty, researchers, administrative staff, and equal opportunity officers) and requires no prior knowledge of relational skills.<\/p>\n The workshop begins with a brief introduction (5 minutes) to relational skills. Participants will then work individually and in small groups for four interactive activities, briefly described as follow: (A) Practicing self-awareness (5 minutes) \u2013 Individually, participants will develop a brief retrospective about their emotional journeys connected to their academic practice. (B) Communicating experiences (10 min) \u2013 In small groups, participants will practice open communication and active listening while sharing their emotional journeys. (C) Developing empathy (15 minutes) \u2013 Through scenario-based exercises, participants will identify barriers to understanding another person\u2019s lived experiences and propose appropriate responses in similar situations. (D) The session concludes with a wrap-up (10 minutes), where groups will share their proposals. The facilitator will then compile an \u201cempathy toolkit\u201d to be distributed to all participants. Participants are expected to leave the workshop with insights and actionable strategies to apply in their own academic practice.<\/p>\n [\/et_pb_accordion_item][et_pb_accordion_item title=”5a. St\u00e5 inte bara d\u00e4r! En introduktion till active bystander trainings II” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}” open=”off”]<\/p>\n [Deltagare b\u00f6r med f\u00f6rdel delta i b\u00e5de del I och II av sessionen]<\/p>\n Presentat\u00f6rer: Johanna Bergman Lodin \u2013 forskare vid institutionen f\u00f6r Stad och Land samt tidigare vicedekan f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet och lika villkor vid Fakulteten f\u00f6r Naturresurser och Jordbruksvetenskap, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU); <\/strong><\/p>\n Alejandra Figueredo \u2013 forskningsassistent och kontaktperson f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet och lika villkor vid institutionen f\u00f6r Stad och Land, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)<\/strong><\/p>\n <\/p>\n Abstract:<\/strong> M\u00e5nga k\u00e4nner nog igen den obekv\u00e4ma k\u00e4nsla som uppst\u00e5r n\u00e4r vi bevittnar en kr\u00e4nkning av en annan person men inte vet vad vi ska s\u00e4ga eller g\u00f6ra i stundens hetta. Faktum \u00e4r att nog de flesta av oss n\u00e5gon g\u00e5ng bevittnat n\u00e4r en person betett sig ol\u00e4mpligt eller sagt n\u00e5got opassande till n\u00e5gon annan, och efter\u00e5t funderat vad utfallet hade blivit om bara n\u00e5gon hade v\u00e5gat s\u00e4ga ifr\u00e5n. Att ingripa kan k\u00e4nnas sv\u00e5rt och kr\u00e4ver tr\u00e4ning. D\u00e4rf\u00f6r har tv\u00e5 av fakulteterna (NJ och VH) vid Sveriges Lantbruksuniversitet introducerat en utbildning om hur vi kan bli aktiva \u00e5sk\u00e5dare (active bystander training) som en del av v\u00e5rt j\u00e4mst\u00e4lldhets- och lika villkorsarbete. Institutionen f\u00f6r Stad och Land har best\u00e4mt att alla medarbetare under 2025 ska genomg\u00e5 denna utbildning.<\/p>\n \u00c5sk\u00e5darintervention som metod fokuserar p\u00e5 alla \u00e5sk\u00e5dare n\u00e4rvarande under eller efter en problematisk eller ol\u00e4mplig situation, och inte p\u00e5 offret eller f\u00f6r\u00f6varen. Som s\u00e5dan har den visat sig effektiv i att f\u00f6rebygga v\u00e5ld. Den utmanar restriktiva normer och stereotypa attityder (relaterade exempelvis till k\u00f6n, etnicitet eller funktionsf\u00f6rm\u00e5ga) som st\u00f6djer, urs\u00e4ktar eller m\u00f6jligg\u00f6r dessa kr\u00e4nkningar, som dessutom drabbar vissa grupper mer \u00e4n andra, genom att uppmuntra till att k\u00e4nna igen och kunna hantera mikroaggressioner och oh\u00f6vligheter. Under workshoparna, som tar 2.5h, f\u00e5r deltagarna praktisera att vara en aktiv \u00e5sk\u00e5dare och l\u00e4ra sig hur de kan intervenera p\u00e5 ett s\u00e4kert och effektivt s\u00e4tt. M\u00e5let med utbildningarna \u00e4r att bidra till en proaktiv och st\u00f6djande akademisk kultur, och i f\u00f6rl\u00e4ngningen en tryggare och mer respektfull arbetsplats och l\u00e4ros\u00e4te f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l medarbetare som studenter.<\/p>\n Under denna session kommer vi att introducera metoden och bjuda in deltagarna i sm\u00e5grupper att prova n\u00e5gra av de praktiska verktygen och strategierna f\u00f6r att kunna identifiera problematiska situationer och agera.<\/p>\n [\/et_pb_accordion_item][et_pb_accordion_item title=”5b. Fr\u00e5n eldsj\u00e4lsarbete till systematik \u2013 f\u00f6lj med p\u00e5 en utvecklingsresa f\u00f6r breddad rekrytering” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}” open=”off”]<\/p>\n Presentat\u00f6rer: <\/strong>Cecilia Edin \u2013 enhetschef, Studentavdelningen, Uppsala universitet, Andr\u00e9 Bryntesson \u2013 forskningsassistent vid HERO, Uppsala universitet.<\/strong><\/p>\n <\/p>\n Abstract:<\/strong><\/span> Uppsala universitet har under de senaste \u00e5ren utvecklat arbetet med breddad rekrytering fr\u00e5n att ha varit beroende av ett f\u00e5tal engagerade medarbetare till ett systematiskt arbete som en del av den ordinarie verksamhetsplaneringen. Avg\u00f6rande nycklar f\u00f6r att f\u00f6rankra och skapa legitimitet f\u00f6r processen \u00e4r att ansvaret f\u00f6r analys och m\u00e5lformulering lagts utbildningsn\u00e4ra och att det finns en gedigen studentkartl\u00e4ggning genomf\u00f6rd av forskare vid l\u00e4ros\u00e4tet som grund f\u00f6r analys. Under seminariet presenteras s\u00e5v\u00e4l f\u00f6r\u00e4ndringsarbetet i sig som resultat fr\u00e5n studentkartl\u00e4ggningen. Ut\u00f6ver rekryteringen till program, kurser och forskarutbildning vid Uppsala universitet utifr\u00e5n k\u00f6n, utl\u00e4ndsk\/svensk bakgrund, f\u00f6r\u00e4ldrarnas utbildningsniv\u00e5, regionalt ursprung och betygsmeriter visar kartl\u00e4ggningen skillnader mellan olika svenska l\u00e4ros\u00e4tens studentrekrytering utifr\u00e5n aspekterna k\u00f6n och social bakgrund. Ett intressant resultat \u00e4r att Uppsala universitet rekryterar studenter fr\u00e5n alla samh\u00e4llsgrupper, men till vitt skilda utbildningar. Dessutom visar det sig att vissa av de mest k\u00f6nsbalanserade forskarutbildningarna faktiskt har bland den skevaste k\u00f6nsm\u00e4ssiga rekryteringen och vice versa, n\u00e4r man j\u00e4mf\u00f6r dem som p\u00e5b\u00f6rjar en forskarutbildning vid Uppsala universitet med dem i befolkningen som har minst en grundutbildning inom samma \u00e4mne.<\/span><\/p>\n [\/et_pb_accordion_item][et_pb_accordion_item title=”5c. Designing Inclusive Hybrid Learning: Strategies for Equitable Engagement” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}” open=”off”]<\/p>\n Presenters: Bedour Alshaigy \u2013 Lecturer, Uppsala University, Jeremiah Blanchard \u2013 Associate Professor, University of Florida, USA, Nadia Morrow \u2013 PhD student, University of Florida, USA<\/strong><\/p>\n Abstract: <\/strong>This fast-paced hybrid workshop equips educators with actionable strategies to design hybrid learning activities that centre on inclusion and elimination of invisible barriers related to privilege. Through a collaborative icebreaker design task, participants will identify barriers, practice inclusive facilitation, and consider the trade-offs between different inclusive design strategies, such as Universal Design and Adaptive Design. Participants will leave with tools to practically foster equitable participation.<\/p>\n [\/et_pb_accordion_item][\/et_pb_accordion][et_pb_divider _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][\/et_pb_divider][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_2″ _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”][et_pb_text _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” header_2_font=”|300|||||||” header_2_font_size=”20px” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n [\/et_pb_text][et_pb_accordion _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” hover_enabled=”0″ global_colors_info=”{}” sticky_enabled=”0″][et_pb_accordion_item title=”6a. En j\u00e4mf\u00f6rande studie mellan unga kvinnors och m\u00e4ns val av och antagning till utbildning \u2013 Varf\u00f6r \u00e4r andelen studenter som \u00e4r kvinnor inom IT och datavetenskap fortfarande s\u00e5 l\u00e5g?” open=”off” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n Presentat\u00f6r: Lina von Sydow, Professor Institutionen f\u00f6r informationsteknologi, Uppsala universitet<\/strong><\/p>\n Abstract: I det h\u00e4r projektet har vi f\u00f6rs\u00f6kt att till en del besvara undertitelns fr\u00e5ga \u201dVarf\u00f6r \u00e4r andelen studenter som \u00e4r kvinnor inom informationsteknologi och datavetenskap fortfarande s\u00e5 l\u00e5g?\u201d. Vi har utifr\u00e5n ans\u00f6kningsdata fr\u00e5n Universitets- och h\u00f6gskoler\u00e5det tittat p\u00e5 framf\u00f6rallt vilka skillnader det finns i hur unga m\u00e4n och kvinnor s\u00f6ker till ett antal utbildningar, studerat skillnader i s\u00f6kbeteende hos presumtiva studenter fr\u00e5n storstad respektive \u00f6vriga landet, samt vilka f\u00f6ruts\u00e4ttningar m\u00e4n och kvinnor har att komma in p\u00e5 sina s\u00f6kta utbildningar via meritv\u00e4rde och po\u00e4ng p\u00e5 h\u00f6gskoleprovet. Resultaten mynnar ut i ett antal slutsatser och rekommendationer.<\/p>\n [\/et_pb_accordion_item][et_pb_accordion_item title=”6b. Roundtable Discussion: Educating University Educators for Equal Opportunities” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}” open=”off”]<\/p>\n Presenters: Anne-Kathrin Peters \u2013 Associate professor at KTH Royal Institute of Technology, Lena Gumaelius \u2013 Associate professor at KTH Royal Institute of Technology<\/strong><\/p>\n Abstract: <\/strong>Welcome to a roundtable discussion on how education for university educators can equip them to promote equal opportunities through their teaching. This education is included in higher education pedagogics courses offered at many Swedish universities and may also take other forms within university institutions. We invite all those involved in developing and delivering such education to engage in joint learning and reflection. Participants interested in learning more or contributing perspectives from other areas are also warmly welcomed.<\/p>\n [\/et_pb_accordion_item][et_pb_accordion_item title=”7a. Didaktikens inkluderande dimensioner – En modell f\u00f6r reflektioner kring och utveckling av en j\u00e4mlik och r\u00e4ttvis h\u00f6gskoleundervisning” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}” open=”off”]<\/p>\n Presentat\u00f6r: Lotta Bj\u00f6rkman \u2013 doktorerar i pedagogik p\u00e5 S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola<\/strong><\/p>\n Abstract:<\/strong> Seminariet presenterar resultaten fr\u00e5n avhandlingsprojektet Didaktikens inkluderande dimensioner (Bj\u00f6rkman Under utgivning), samt den didaktiska modell f\u00f6r bred och inkluderande undervisning som utvecklats inom ramen f\u00f6r detta projekt. Modellen utg\u00f6rs av tre centrala dimensioner \u2013 didaktisk persona, didaktisk aktion och didaktisk allians \u2013 och vilar dels p\u00e5 en bred intersektionell f\u00f6rst\u00e5else av inkludering (Ainscow, Booth et al. 2006), dels p\u00e5 den kontinentala didaktiska traditionen (Klafki 1997). Under seminariet kommer modellen att konkretiseras genom empiriska exempel, vilka illustrerar hur ett s\u00e5dant didaktiskt arbete kan bidra till det som ben\u00e4mns som ett inkluderande didaktiskt rummande. Detta begrepp tar sin utg\u00e5ngspunkt i Muths (1962) id\u00e9er om pedagogisk atmosf\u00e4r inom den kontinentala didaktikens ramar, samt i Ahmeds (2006) teoretiseringar kring orientering och inkludering. Tillsammans m\u00f6jligg\u00f6r dessa perspektiv en f\u00f6rdjupad f\u00f6rst\u00e5else av vad breddat deltagande i h\u00f6gre utbildning kan inneb\u00e4ra i praktiken. Den didaktiska modell som presenteras har potential att b\u00e5de vidareutveckla teoretiska resonemang kring inkludering och fungera som ett konkret st\u00f6d f\u00f6r h\u00f6gskolepedagogisk praktik. Seminariet kommer d\u00e4rut\u00f6ver att erbjuda utrymme f\u00f6r gemensam reflektion kring modellens till\u00e4mpningsm\u00f6jligheter inom h\u00f6gre utbildning, samt vilka utmaningar ett s\u00e5dant didaktiskt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt kan medf\u00f6ra i h\u00f6gskolel\u00e4rares professionella vardag.<\/p>\n <\/p>\n Referenser:<\/p>\n Ahmed, S. (2006). Queer phenomenology: orientations, objects, others. Duke University Press. Ainscow, M., Booth, T., Dyson, A., & Farrell, P. (2006). Improving schools, developing inclusion. Routledge.<\/p>\n Bj\u00f6rkman, L. (Under utgivning). Didaktikens inkluderande dimensioner – En fenomenologisk studie av l\u00e4rares undervisning ur gymnasieelevers perspektiv Diss. Huddinge: S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola, 2025]. Huddinge.<\/p>\n Klafki, W. (1997). Kritisk-konstruktiv didaktik. I M. Uljens (Red.), Didaktik: teori, reflektion och praktik. Studentlitteratur.<\/p>\n Muth, J. (1962). P\u00e4dagogischer Takt: Monographie einer aktuellen Form erzieherischen und didaktischen Handelns. Quelle & Meyer.<\/p>\n [\/et_pb_accordion_item][et_pb_accordion_item title=”7b. Breaking the Language Barrier \u2013 Enhancing Sweden\u2019s Standing as an Internationally Attractive Research Nation” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}” open=”off”]<\/p>\n Presenter: Zhaojun Li Assistant Professor Solid State Physics<\/strong><\/p>\n Department of Materials Science and Engineering, Uppsala University<\/strong><\/p>\n Abstract:<\/strong> The new Research and Innovation Bill 2024 positions Sweden as a globally competitive research nation, with a strong emphasis on excellence, internationalization, and innovation. A key factor in maintaining and enhancing this position is the effective integration of international researchers, whose expertise contributes significantly to scientific and technological advancements. However, language remains a critical barrier that can hinder the full utilization of this talent pool.<\/p>\n Despite Sweden\u2019s high level of English proficiency, many academic and administrative processes are still predominantly conducted in Swedish. This presents challenges for international researchers in various aspects of their professional journey, including grant applications, administrative communication, teaching opportunities, and participation in strategic decision-making. As a result, language barriers can create unintended inequalities, affecting career progression, and workplace integration, and diminishing the overall attractiveness of Sweden as a long-term research destination.<\/p>\n This roundtable discussion will explore the role of language in shaping equal opportunities within Swedish academia. Participants will engage in a critical dialogue on how language policies impact recruitment, retention, and career development, as well as discuss best practices from other research-intensive nations. The discussion will also focus on practical solutions to mitigate language barriers while preserving Sweden\u2019s linguistic and cultural identity. Key questions include:<\/p>\n <\/p>\n How do language requirements in academia influence equal opportunities for international researchers? What are the best strategies to ensure that language barriers do not become obstacles to professional growth? How can Swedish universities and research institutions implement inclusive language policies? What lessons can be learned from other countries with international integration?<\/p>\n This discussion aims to generate actionable insights on how Sweden can strengthen its position as an internationally attractive research nation by addressing these issues. Ensuring that language is a bridge rather than a barrier will be key to fostering a more inclusive and dynamic academic environment.<\/p>\n<\/p>\n [\/et_pb_accordion_item][et_pb_accordion_item title=”8a. Sista program\u00e5ret f\u00f6r JiHU \u2013 j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering av h\u00f6gskolor och universitet” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” hover_enabled=”0″ global_colors_info=”{}” open=”on” sticky_enabled=”0″]<\/p>\n Presentat\u00f6r: Ida-Maria Linder \u2013 enhetschef J\u00e4mst\u00e4lldhetsmyndigheten; Beatrice L\u00f6fstr\u00f6m \u2013 utredare J\u00e4mst\u00e4lldhetsmyndigheten<\/strong><\/p>\n Abstract: 2025 \u00e4r sista \u00e5ret i nuvarande program f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering i h\u00f6gskolor och universitet (JiHU). Regeringen har gett l\u00e4ros\u00e4ten inom programmet i uppdrag att redovisa resultat av genomf\u00f6rt arbete under 2023\u20132025 senast den 1 december 2025.<\/p>\n Mot den bakgrunden presenterar J\u00e4mst\u00e4lldhetsmyndigheten vad vi kommit fram till i v\u00e5r uppf\u00f6ljning av l\u00e4ros\u00e4tens arbete med j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering. Vi lyfter fram resultat och belyser l\u00e4rande exempel.<\/p>\n Tillf\u00e4llet blir en m\u00f6jlighet att se bortom 2025, det vill s\u00e4ga, vad h\u00e4nder sedan och vad inneb\u00e4r det f\u00f6r arbetet med j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering p\u00e5 svenska l\u00e4ros\u00e4ten? Vad kr\u00e4vs i det fortsatta arbetet f\u00f6r en j\u00e4mst\u00e4lld akademi?<\/p>\n [\/et_pb_accordion_item][et_pb_accordion_item title=”8b. M\u00e4nsklig Blomstring i lika villkor” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}” open=”off”]<\/p>\nDay 2 - 19 November<\/h2>\n