Presentatörer: Anne-Sofie Nyström – docent och universitetslektor, Uppsala universitet, Anna Danielsson – professor, Stockholms universitet

Abstract: Hur såg din väg till högre utbildning och/eller akademin ut? Forskning visar att dessa vägar ofta är komplexa, formade av val och bortval, formade av vardagliga möten, enskilda lärare, vänskapsrelationer, populärkultur eller en vilja att förändra världen. Studenter väljer ämnen av en mängd skäl – inte bara instrumentella, utan också existentiella och identitetsskapande. Samtidigt präglas akademin av normer som får betydelse för vilka utbildningsbakgrunder, erfarenheter och drivkrafter som vi förväntar oss och värderar.

Denna workshop utgår från forskning om underrepresenterade studenters utbildningsvägar och syftar till att synliggöra deras variation samt utforska de föreställningar vi bär med oss. Genom en interaktiv tidslinjeövning får deltagarna reflektera över sina egna och andras utbildningsresor. Målet är att skapa en mer nyanserad förståelse av både studenters och anställdas bakgrunder och drivkrafter samt belysa mångfalden av möjliga vägar till studier och yrkesposition.

Presenters: Virginia Grande – Postdoc, Department of IT, Uppsala University, Bedour Alshaigy – lecturer, Department of IT, Uppsala University, Ana Tanevska – postdoc, Department of IT, Uppsala University, Maria Eriksson – student, Department of IT, Uppsala University, Tova Radhe – student, Department of IT, Uppsala University.

Abstract: Community is an important part of efforts towards equal opportunities in at least two aspects. It is a way to connect with others of similar identities and mindsets, to find role models and become so for our peers. It is also an opportunity to meet and learn from organizers with experience in initiatives that aim to educate and raise awareness, advocate for and celebrate individuals from different marginalized groups.

In this session, you will have the chance to hear from and meet the coordinators of different networks, led both by staff, e.g., the TekNat LGBTQIA+ event series at Uppsala University, and students, such as the Q+ initiative at Uppsala University. We will raise aspects such as effective role modelling, accessible community building, and institutional support of student-led initiatives.

Our aim is to get to know each other, discuss the importance of this line of work, and brainstorm on good practices and ideas for collaborations. Participation during this slot includes silence and listening: you will only be expected to talk to your own level of comfort, when and if you decide to do so.

Join us to meet like-minded, inspiring folks, and imagine a more equal future of higher education together!

[Deltagande i workshopen bygger på deltagande vid sessionen ”Lär dig mer om inkluderande pedagogik i högskolan”]

Presentatörer: Cecilia Edin – Enhetschef, Studentavdelningen, Uppsala universitet, Sofia Grunér – Pedagogisk utvecklare, Avdelningen för kvalitetsutveckling, Uppsala universitet

Abstract: Denna workshop vänder sig till dig som är undervisande lärare och som vill fördjupa din kunskap om inkluderande undervisning tillsammans med andra. Innehållet bygger på det anslutande passet ”Lär dig mer om inkluderande pedagogik i högskolan” som du förväntas ha deltagit i för att ha samma baskunskaper som övriga deltagare.

Varje deltagare tar med sig ett dilemma och vi hjälps åt, i mindre grupper, att utifrån Universal Design for Learning (UDL) göra undervisningen mer inkluderande. Passet inleds med att en deltagare i taget får presentera ett dilemma, varpå gruppen med hjälp av olika tekniker bearbetar dilemmat och ger inspel till möjliga lösningar. Workshopen faciliteras av pedagogiska utvecklare vid Uppsala universitet.

Presentatör: Hassan Sharif – FD utbildningssociologi och lektor i barn- och ungdomsvetenskap, Uppsala universitet

Abstract: Projektets övergripande syftet var att i ett kollegialt sammanhang utveckla kunskaper hos programmets personal (lärare och administration) om lika villkorsfrågor och tillsammans identifiera utmanande aspekter av lika villkorsarbetet i grundlärarutbildningen, och därmed lägga en grund för det fortsatta arbetet. Seminariepresentationen kommer att fokusera på erfarenheterna från projektets arbete med att formulera en handlingsplan för lika villkorsarbetet inom programmet.

Presenter: Amir H. Payberah, Associate Professor of Computer Science at KTH Royal Institute of Technology

Abstract: Technology is often seen as neutral and progressive, but in reality, it mirrors and reinforces existing power structures. From algorithmic bias to the undervalued labor of marginalized workers, the tech industry is shaped by inequalities that disproportionately impact women, racialized groups, and other marginalized communities. The rise of large language models (LLMs) has further amplified these issues, as these widely adopted systems often perpetuate existing biases and reinforce social hierarchies rather than challenge them. This workshop takes a critical look at power in tech through an intersectional feminist lens, examining how race, gender, class, and other social factors influence who holds power and who is excluded. A central framework for this analysis is Patricia Hill Collins’ matrix of dominance, which helps unpack how interconnected systems of oppression operate within tech spaces. We will explore real-world examples and discuss ways to challenge these inequalities.

Presentatörer: Mikael Larsson – Lektor i bibelvetenskap, Teologiska institutionen, Uppsala universitet, Maria Essunger – lektor systematisk teologi, teologiska institutionen. Uppsala universitet, Anna Ehn – chef för offentlig konst, Uppsala kommun, Cecilia Ödman – 1:e antikvarie, Gustavianum Uppsala universitetsmuseum

Abstract: Vem får ta plats i det offentliga rummet? Hur kan konst bidra till en mer inkluderande historieskrivning och på vilka sätt kan den vidga universitetets självförståelse? Teologiska institutionen har genom en serie projekt uppmärksammat bildvävaren, forskaren och aktivisten Berit Sahlströms bildvävar i Uppsala. Det började med ett tvärvetenskapligt seminarium om hennes verk i universitetshuset (2021) och följdes upp med en film samt ytterligare ett seminarium (2022). Slutligen landade det i en bok om Sahlström samtliga Uppsalaverk (2024) i ett större samverkansprojekt mellan Teologiska fakulteten, Uppsala universitetsmuseum Gustavianum samt Uppsala kommun. Boken ger utblickar från forskare och konstnärer i Uppsala och Sydafrika. Projektet initierades 2019 och uppföljning pågår alltjämt.

Syftet med seminariet är att berätta om process, resultat och lärdomar från projektet. Vi inleder med en kort presentation av Sahlströms verk och av boken. Därefter följer ett samtal med Mikael Larsson och Maria Essunger (tidigare och nuvarande lika villkorsombud vid Teologiska fakulteten), Cecilia Ödman (1:e antikvarie, Gustavianum) samt Anna Ehn (chef för offentlig konst, Uppsala kommun) som tillsammans diskuterar frågor som: Vilka är utmaningarna och möjligheterna med långvariga lika villkorsprojekt som involverar både samarbeten inom universitetet och samverkan med externa aktörer? Hur kan de erfarenheter och nya kunskaper som projektet gett upphov till tas tillvara (vid universitet, muséum och kommun)? Vad innebär det att genomföra eller följa upp projekt som någon annan har initierat? Och hur kan man tänka och praktiskt hantera frågor kring konstnärers rättigheter, samarbetsavtal och extern finansiering?

Avslutningsvis öppnar seminariet för en bredare diskussion med samtliga deltagare om lika villkorsarbetets kärnuppdrag. Vad är viktigast och hur bedömer vi vad som är tillräckligt nyttigt inom Akademien? Får konsten plats och vilken roll kan den spela i lika villkorsarbetet?

Presenters: Ingela Nyström – Deputy Director of WOMHER, Professor at Dept. of Information Technology, Uppsala University; Olof Ejermo, Professor – Dept. of Economic History, Lund University; Valentina Tartari – Professor, Dept. of Entrepreneurship, Innovation and Technology, Stockholm School of Economics; Marie Saline – Project Leader of the Gender Initiative for Excellence (Genie), Chalmers University of Technology

Abstract: Despite increased awareness of gender equality in academia, research shows that parenthood still has significant negative consequences for women researchers. In this WOMHER seminar, three well-renowned researchers will present the latest research on how parenthood impacts academic careers. We will discuss institutional barriers and structural changes needed to promote equal opportunities. In addition, we will share insights, actions and strategies that can be implemented at other universities.

Professor Olof Ejermo, Lund University, published a report in 2024 that highlights how parenthood affects women’s academic careers, including publication rate and career development. Professor Valentina Tartari, Stockholm School of Economics, has analysed similar data from Denmark, which provides a broader picture of the challenges and possible solutions. Marie Saline, Project Leader of Genie at Chalmers University of Technology, shares experiences from the 300 million SEK investment to improve gender equality by changing the structures and cultures of academia to create better conditions for women.

WOMHER is an interdisciplinary research centre at Uppsala University with the goal of strengthening women’s mental health through research, education and collaboration. As part of this work, WOMHER aims to shed light on the structural challenges faced by women researchers and contribute to change through dialogue and knowledge sharing.

[Deltagare bör med fördel delta i både del I och II av sessionen]

Presentatörer: Johanna Bergman Lodin – forskare vid institutionen för Stad och Land samt tidigare vicedekan för jämställdhet och lika villkor vid Fakulteten för Naturresurser och Jordbruksvetenskap, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU);

Alejandra Figueredo – forskningsassistent och kontaktperson för jämställdhet och lika villkor vid institutionen för Stad och Land, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Abstract: Många känner nog igen den obekväma känsla som uppstår när vi bevittnar en kränkning av en annan person men inte vet vad vi ska säga eller göra i stundens hetta. Faktum är att nog de flesta av oss någon gång bevittnat när en person betett sig olämpligt eller sagt något opassande till någon annan, och efteråt funderat vad utfallet hade blivit om bara någon hade vågat säga ifrån. Att ingripa kan kännas svårt och kräver träning. Därför har två av fakulteterna (NJ och VH) vid Sveriges Lantbruksuniversitet introducerat en utbildning om hur vi kan bli aktiva åskådare (active bystander training) som en del av vårt jämställdhets- och lika villkorsarbete. Institutionen för Stad och Land har bestämt att alla medarbetare under 2025 ska genomgå denna utbildning.

Åskådarintervention som metod fokuserar på alla åskådare närvarande under eller efter en problematisk eller olämplig situation, och inte på offret eller förövaren. Som sådan har den visat sig effektiv i att förebygga våld. Den utmanar restriktiva normer och stereotypa attityder (relaterade exempelvis till kön, etnicitet eller funktionsförmåga) som stödjer, ursäktar eller möjliggör dessa kränkningar, som dessutom drabbar vissa grupper mer än andra, genom att uppmuntra till att känna igen och kunna hantera mikroaggressioner och ohövligheter. Under workshoparna, som tar 2.5h, får deltagarna praktisera att vara en aktiv åskådare och lära sig hur de kan intervenera på ett säkert och effektivt sätt. Målet med utbildningarna är att bidra till en proaktiv och stödjande akademisk kultur, och i förlängningen en tryggare och mer respektfull arbetsplats och lärosäte för såväl medarbetare som studenter.

Under denna session kommer vi att introducera metoden och bjuda in deltagarna i smågrupper att prova några av de praktiska verktygen och strategierna för att kunna identifiera problematiska situationer och agera.

Presentatör: Lars Oestreicher – Associate Professor, Institutionen för informationsteknologi, avd. Vi3 och Centrum för Forskning om Funktionshinder (CFF)

Abstract: Dagens utveckling inom informationsteknologiområdet (IT) är snudd på halsbrytande snabb. I många fall går det så fort att även IT-experter har svårt att hålla sig uppdaterade med vad som sker. AI-system ersätter kontinuerligt varandra, inte bara med nya generationer utan även inom nya områden som generering av bilder, musik och även texter. Barnböcker produceras idag på löpande band av LLM (Large language models) med mer eller mindre lyckade resultat. Det finns förstås också en (missriktad?) trend bland företag att se AI som ett måste för att hänga med i utvecklingen.

Det må vara hur det vill med den saken, men ett område där olika typer av modern IT kan göra stora insatser är för människor med olika funktionsnedsättningar eller -variationer. Frånsett i några områden, som t.ex. protesutveckling, så lyser den praktiska tillämpningen av IT här med sin nästan totala frånvaro. Det sker idag mycket avancerad forskning inom maskininlärning, stora språkmodeller och liknande avancerade IT-system som skulle kunna hjälpa en stor mängd människor att hantera vardagen på ett bättre sätt, men var har tillämpningarna tagit vägen?

Detta gap mellan forskning och tillämpning är bekymmersamt. Risken är att potentiellt kraftfulla stödjande tekniker aldrig kommer att utvecklas, inte beroende på tekniska svårigheter, utan på att de som behöver tekniken mest inte har kunskap nog att efterfråga den, och de som har den tekniska kunskapen har liten eller ingen erfarenhet av behoven. Men även när det görs försök att införa den moderna IT-tekniken som stöd riskerar den att missa målet på grund av bristande kunskap om antingen den snabba teknikutvecklingen eller de tilltänkta användarnas vardagsrealitet.

I presentationen kommer jag som avslutning också att föreslå en ansats som baseras på ”kritiskt tänkande utanför boxen”. Det innebär en avsiktlig blandning av kreativitet och kritisk analys. Med en sådan inställning uppmuntras inte bara innovativa lösningar, utan även en syn på design som innebär ett större engagemang för användarnas perspektiv på tillvaron. Målet är att skapa en teknisk ansats som fyller ett reellt behov, och inte bara genererar olika kreativa idéer utan verklighetsförankring.

Presenter: Carolina de Barros Vidor- Doctoral researcher, Department of Education, Uppsala University

Abstract: This 45-minute interactive workshop explores the role of relational skills, particularly empathy, in promoting equal opportunities in higher education settings. Relational skills refer to the social and emotional abilities necessary to build effective, respectful, and collaborative relationships within a group of people. According to the LifeComp framework (European Commision), empathy is understood as a relational skill comprising three aspects: the ability to recognize emotions in others; to cognitively take the perspective of others and share emotional states with them; and the ability to offer an appropriate response to others’ emotions. Based on this understanding, participants will engage in hands-on activities in order to identify their own challenges in relation to exercising self-awareness and their ability to demonstrate empathy in professional environments. The session is designed for a diverse audience (such as students, faculty, researchers, administrative staff, and equal opportunity officers) and requires no prior knowledge of relational skills.

The workshop begins with a brief introduction (5 minutes) to relational skills. Participants will then work individually and in small groups for four interactive activities, briefly described as follow: (A) Practicing self-awareness (5 minutes) – Individually, participants will develop a brief retrospective about their emotional journeys connected to their academic practice. (B) Communicating experiences (10 min) – In small groups, participants will practice open communication and active listening while sharing their emotional journeys. (C) Developing empathy (15 minutes) – Through scenario-based exercises, participants will identify barriers to understanding another person’s lived experiences and propose appropriate responses in similar situations. (D) The session concludes with a wrap-up (10 minutes), where groups will share their proposals. The facilitator will then compile an “empathy toolkit” to be distributed to all participants. Participants are expected to leave the workshop with insights and actionable strategies to apply in their own academic practice.

[Deltagare bör med fördel delta i både del I och II av sessionen]

Presentatörer: Johanna Bergman Lodin – forskare vid institutionen för Stad och Land samt tidigare vicedekan för jämställdhet och lika villkor vid Fakulteten för Naturresurser och Jordbruksvetenskap, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU);

Alejandra Figueredo – forskningsassistent och kontaktperson för jämställdhet och lika villkor vid institutionen för Stad och Land, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)

Abstract: Många känner nog igen den obekväma känsla som uppstår när vi bevittnar en kränkning av en annan person men inte vet vad vi ska säga eller göra i stundens hetta. Faktum är att nog de flesta av oss någon gång bevittnat när en person betett sig olämpligt eller sagt något opassande till någon annan, och efteråt funderat vad utfallet hade blivit om bara någon hade vågat säga ifrån. Att ingripa kan kännas svårt och kräver träning. Därför har två av fakulteterna (NJ och VH) vid Sveriges Lantbruksuniversitet introducerat en utbildning om hur vi kan bli aktiva åskådare (active bystander training) som en del av vårt jämställdhets- och lika villkorsarbete. Institutionen för Stad och Land har bestämt att alla medarbetare under 2025 ska genomgå denna utbildning.

Åskådarintervention som metod fokuserar på alla åskådare närvarande under eller efter en problematisk eller olämplig situation, och inte på offret eller förövaren. Som sådan har den visat sig effektiv i att förebygga våld. Den utmanar restriktiva normer och stereotypa attityder (relaterade exempelvis till kön, etnicitet eller funktionsförmåga) som stödjer, ursäktar eller möjliggör dessa kränkningar, som dessutom drabbar vissa grupper mer än andra, genom att uppmuntra till att känna igen och kunna hantera mikroaggressioner och ohövligheter. Under workshoparna, som tar 2.5h, får deltagarna praktisera att vara en aktiv åskådare och lära sig hur de kan intervenera på ett säkert och effektivt sätt. Målet med utbildningarna är att bidra till en proaktiv och stödjande akademisk kultur, och i förlängningen en tryggare och mer respektfull arbetsplats och lärosäte för såväl medarbetare som studenter.

Under denna session kommer vi att introducera metoden och bjuda in deltagarna i smågrupper att prova några av de praktiska verktygen och strategierna för att kunna identifiera problematiska situationer och agera.

Presentatörer: Cecilia Edin – enhetschef, Studentavdelningen, Uppsala universitet, Mikael Börjesson – professor och föreståndare för HERO, Uppsala universitet, André Bryntesson – forskningsassistent vid HERO, Uppsala universitet.

Abstract: Uppsala universitet har under de senaste åren utvecklat arbetet med breddad rekrytering från att ha varit beroende av ett fåtal engagerade medarbetare till ett systematiskt arbete som en del av den ordinarie verksamhetsplaneringen. Avgörande nycklar för att förankra och skapa legitimitet för processen är att ansvaret för analys och målformulering lagts utbildningsnära och att det finns en gedigen studentkartläggning genomförd av forskare vid lärosätet som grund för analys. Under seminariet presenteras såväl förändringsarbetet i sig som resultat från studentkartläggningen. Utöver rekryteringen till program, kurser och forskarutbildning vid Uppsala universitet utifrån kön, utländsk/svensk bakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå, regionalt ursprung och betygsmeriter visar kartläggningen skillnader mellan olika svenska lärosätens studentrekrytering utifrån aspekterna kön och social bakgrund. Ett intressant resultat är att Uppsala universitet rekryterar studenter från alla samhällsgrupper, men till vitt skilda utbildningar. Dessutom visar det sig att vissa av de mest könsbalanserade forskarutbildningarna faktiskt har bland den skevaste könsmässiga rekryteringen och vice versa, när man jämför dem som påbörjar en forskarutbildning vid Uppsala universitet med dem i befolkningen som har minst en grundutbildning inom samma ämne.

Presenters: Bedour Alshaigy – Lecturer, Uppsala University, Jeremiah Blanchard – Associate Professor, University of Florida, USA, Nadia Morrow – PhD student, University of Florida, USA

Abstract: This fast-paced hybrid workshop equips educators with actionable strategies to design hybrid learning activities that centre on inclusion and elimination of invisible barriers related to privilege. Through a collaborative icebreaker design task, participants will identify barriers, practice inclusive facilitation, and consider the trade-offs between different inclusive design strategies, such as Universal Design and Adaptive Design. Participants will leave with tools to practically foster equitable participation.